Sveriges Television

Är SVT Nyheter alltid opartiska?

Uppdaterad

SVT får ofta frågor om opartiskhet. Finns det undantag? Innebär opartiskhet att alla åsikter är lika viktiga? Varför fick bara en person uttala sig om detta? Nedan svarar vi på några av dem.

Demokratiparagrafen

Det finns undantag från reglerna om opartiskhet vilket exempelvis framgår av Radio- och TV-lagens femte kapitel, den så kallade demokratiparagrafen.

Av den framgår att SVT ska värna om det demokratiska statsskickets grundidéer samt alla människors lika värde. Det innebär att SVT i sin nyhetsbevakning kan utgå från att en demokrati är att föredra framför en diktatur, samt att SVT kan ta avstånd från eller bemöta diskriminerande eller rasistiska uttalanden.

Falsk balans

Syftet med opartiskhet är framför allt att nå fram till vad som verkar mest sant i världen. På samma sätt som att vetenskaplig metod ska utövas objektivt. Opartiskhet innebär alltså inte att SVT måste få in en åsikt om att jorden är platt, ifall en person påstår att jorden är rund.

Det innebär även att SVT kan vara restriktiva med att hörsamma personer som tror att mänskligheten inte påverkar klimatet. Vi vill undvika så kallad falsk balans och utgår sedan flera år från IPCCs rapporter i vår klimatbevakning.

Relevant och vetenskapligt underbyggd kritik som kan föra kunskapen framåt är såklart intressant att bevaka. Givetvis även kritik riktad mot IPCC. Men Granskningsnämnden har i ett beslut den 6 april 2010 konstaterat att denna grundsyn inte strider mot kravet på opartiskhet.

Enskilda inslag och artiklar

Opartiskhet innebär inte heller att SVT i varje inslag, i varje artikel och i varje sändning måste hörsamma alla sidor, inrymma alla perspektiv och få med alla fakta. En nyhetssändning är tidsbegränsad och en artikel ska innehålla ett visst antal ord. Allt som är relevant får inte alltid plats. Men det innebär inte att SVT aldrig kommer belysa andra sidor framöver.

Exempelvis innebär inte en intervju i Aktuellt med två företrädare från samma parti att SVT aldrig kommer intervjua företrädare från andra partier. Det innebär endast att just dessa gäster tackade ja till att medverka vid det givna tillfället.

Den forskning som specifikt kan kopplas till att mäta om vi gynnar vissa partier i vår nyhetsbevakning är de valundersökningar som görs vid Göteborgs universitet. Professor Kent Asp står bakom dessa och han har granskat nyhetsrapporteringen i elva val (1979-2014) och under tre folkomröstningar (1980, 1994 och 2003).

Om man enkelt ska sammanfatta hans resultat visar de att det alltid är något eller några partier som gynnas eller missgynnas i varje valrörelse – men också att det handlar om olika partier i olika valrörelser. Han drar slutsatsen att vi i stora drag uppfyller vårt uppdrag. Eftersom en jämn balans är något som uppnås över tid.

Hjälp oss när perspektiv saknas 

Om du upplever att vår bevakning av en viss nyhetshändelse saknar relevant information, undersök gärna vad vi tidigare gjort på ämnet. Om viktiga perspektiv saknas framgent kan du tipsa nyhetsredaktionen genom att mejla till svtnyheter@svt.se. Vi är alltid tacksamma över tips på hur vi kan förbättra vår nyhetsbevakning.

Relaterat 


Guide taggad med: Nyheter opartiskhet