Sveriges Television

Arvinge okänd

Uppdaterad


Foto: Stina Stjernkvist/SVT

I Arvinge okänd får vi ta del av gripande familjehistorier och följa med i jakten på okända arvtagare.


Varför gör SVT detta program? Vad vill ni uppnå?

De verkliga människoöden som lyfts fram i Arvinge okänd lär oss om vår omvärld och relationen med våra medmänniskor. De avlidna huvudpersonerna har förlorat kontakten med sina släktingar, ofta på grund av vanliga relationsproblem, men också genom dramatiska händelser i vår nutidshistoria med kopplingar till andra länder. Oavsett vilket, kan sökandet efter huvudpersonernas släktingar öka förståelsen för hur vi själva och andra formas av olika upplevelser genom livet.

Programmet ger också ökad kunskap om hur lagar, regler och praxis kring arvsrätt fungerar samt vilka konsekvenser våra privata val kan få för anhöriga.

Hur valdes casen i programmet ut?

Varje säsong går redaktionen igenom alla ärenden hos Kammarkollegiet, där svenska myndigheter via kungörelser efterlyser okända arvingar till avlidna. Utifrån de ofta väldigt sparsamma upplysningarna görs en bedömning om chansen att kunna spåra några släktingar. Viktigt är om det finns uppgifter hos Riksarkivet eller Migrationsverket som kan hjälpa till i sökandet, samt om det finns tecken på att den avlidne ville att anhöriga ska hittas.

Fall där det finns pengar eller betydelsefulla minnen i form av dagböcker/foton/dokument att lämna över till släktingar prioriteras. Strävan är alltid att kunna ge de närstående efterlängtade förklaringar och svar. Avgörande är också om det finns en berättelse som kan berätta något om vår samtid och väcka tankar om våra relationer till nära och kära.

Vad händer med pengarna om ingen arvinge hittas?

När det inte finns något testamente eller någon anhörig som gör anspråk på arvet efter en avliden person i Sverige så tillfaller pengarna till slut Allmänna arvsfonden, vanligen efter 5 år. Ur Allmänna arvsfonden kan projekt som stöttar barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning sedan söka medel.

Hur försvarar ni programmet rent etiskt? Ni rotar i människors liv, som inte bett om att få vara med.

Redaktionen tar frågan om etik på största allvar och bemödar sig om att berätta historien om den avlidne på ett respektfullt och varsamt sätt. Ibland finns tecken på att den avlidne själv önskat att hitta sina släktingar. När detta inte finns har redaktionen de närståendes bästa för ögonen. Stefan Einhorn, läkare och etikexpert, säger i första säsongen att människor har rätt att känna till sin bakgrund. Det resonemanget innebär rentav en skyldighet att leta upp okända arvingar när man vet att de finns. För vissa kan det stundtals vara smärtsamt att få ta del av den avlidnes historia, men många uttrycker att det ändå gör det lättare för dem att gå vidare i livet. Efter flera säsonger är redaktionens samlade erfarenhet att de som berörs är mycket tacksamma för att programmen görs.