SVT

En hederlig jul med Knyckertz: Julkalendern 2021 och Lucköppningen

Uppdaterad

I över 60 år har SVT sänt julkalendrar, från Teskedsgumman, till Trolltider, till Tusen år till julafton.

I år är det dags för En hederlig jul med Knyckertz. Programmet går att se på SVT Play och SVT Barn.

Vad är En hederlig jul med Knyckertz för julkalender? 

Julkalendern är den mest engagerande serietradition som ska samla hela Sverige och hela familjer. Historien ska vara rolig och intressant för alla åldrar. I år är det en varm och humoristisk saga.  

En hederlig jul med Knyckertz är en knasig tvärt-om historia, där man vänder på perspektiven om rätt och fel. Julkalendern bygger på befintliga karaktärer från böckerna om familjen Knyckertz. 

Sonen Ture är en hederlig grabb som inte ens kan ljuga. Han vill bli polis! Det ställer till det i tjuvfamiljen där systern Kriminellen redan är mästertjuv, mamma Fia drömmer om den stora kuppen och pappa Bove menar att “ger man barn bara tillräckligt mycket kärlek så kommer kriminaliteten av sig själv”. 

I sagan får vi följa Tures resa om att gå sin egen väg. ”Hans största önskan är att få något med kvitto. Även om föräldrarna älskar Ture lika mycket som Kriminellen blir han ensam i sin hederlighet. Den utsattheten gör berättelsen ett stråk mörkare”, säger författaren Anders Sparring, som tillsammans med illustratören Per Gustavsson skrivit böckerna om familjen Knyckertz, som ligger till grund för årets julkalender i SVT. 

Vi tror att många barn kan relatera till att vara annorlunda i sin egen familj och att det är något som de flesta har känt under sin uppväxt. Att man som barn innerst inne vill andra saker än vad föräldrarna vill eller drömmer om. Det kan handla om fritidsintressen, vad man väljer för klädstil eller gemensamma värderingar. Förhoppningsvis kan Ture inspirera vilsna barn och unga att gå sin egen väg trots att man lever i ett sammanhang som pressar en till dåliga saker. SVT vill ingjuta mod och pepp om att gå sin egen väg. 

I alla tider har man porträtterat tjuvar och poliser och det gör vi även nu i årets julkalender. Hela julkalendern är uppskruvad med påhittade karaktärer som nog inte ska ses som förebilder, utan vi vill mer bygga en sensmoral genom spännande och intressanta historier. Det måste få finnas karaktärer som har fel och brister och inte är förebilder för barnen. Ingen människa är helt god eller helt ond. 

Vi förutsätter att våra tittare förstår att stjäla är fel. Och om frågan uppstår så är det ett perfekt tillfälle att diskutera rätt eller fel, etik och moral. Att julkalendern engagerar och väcker viktiga frågor är något vi tycker är bra. Att julkalendern fungerar på olika nivåer, underhåller, väcker frågor och informerar. 

Vem har gjort musiken? 

Jimmy Lagnefors är kompositör. 

Var har vi spelat in? 

Stora delar är inspelad i en studio i Stockholm. Annars är mycket inspelat i i Luleå och Gammelstads Kyrkby utanför Luleå samt i Boden.

Går det att se julkalendern utomlands?

Nej. Vi hade rättigheterna att visa julkalendern utanför Sverige fram till den 31 december.

Hur arbetar SVT med julkalendrar? 

Julkalendern har alltid ett övergripande allmänmänskligt budskap. Vi vill med alla julkalendrar förmedla ett värde som kan gå som en röd tråd och som ger kalendern tyngd och djupare mening. I år handlar det om utanförskap, att vilja tillhöra och att våga lyssna på sig själv. 

Julkalendern blir bäst när den balanserar på gränsen mellan tidlös saga och moderna referenser/samtidskommenterande. Utöver det så har vi en del ingredienser som en kalender måste innehålla nämligen. 

  • Skickliga manusförfattare. De ska skapa en historia för åldern 3 till 99, vilket inte är det lättaste. 

  • Snö. Massor av snö! Vi har snålat tidigare, men nu öser vi på.  

  • Tradition. Det ska vara bockar och tomtar, sagor och myter. 

  • Igenkänning. Det handlar om en bredd, både i karaktärer och humorn. Alla ska se sig själv och skratta med. 

Läs gärna mer om detta i en text av före detta programchef för SVT Barn: https://omoss.svt.se/arkiv/bloggarkiv/2018-11-30-det-forenklade-receptet-pa-en-lyckad-julkalender.html  

Vilka andra julkalendrar finns att se? 

Från och med 1 november repriserar vi Tjuvarnas jul. Utöver de som redan finns på Öppet arkiv och SVT Play så kommer 1 december: 

  • Sunes jul (1991) 

  • Klasses julkalender (1992) 

  • Ronny & Julia (2000) 

  • Kaspar i Nudådalen (2001)  

  • Dieselråttor och sjömansmöss (2002) 

Vad är lucköppningen och julköket? 

Lucköppningen är en mysig tradition där vi tillsammans öppnar dagens lucka och räknar ner dagarna fram till julafton. Det ger barnen ännu mer gemenskap! 

Julköket är en populär fortsättning på det saknade programmet Köket. Många barn vill se på humor och Julköket är fyllt med gapskratt och humor rakt igenom. Ett av få program där vi tillåter lek med mat och tillåter oss själva vara lite busiga och dåliga. 

Hur gör ni med all rekvisita i julköket? 

Vi använder en ställning som gör att Markus och gästen sitter i 90 grader i luften. Sedan försöker vi på ett roligt sätt komma med tips och trix på "komma-ner-i-varv"-tips som man kan göra i köket. 

Vi är kreativa i köket och leker med mat. Vi leker mat på det sättet i väldigt få av våra program. Just i Julköket gör vi ett undantag då Köket är så vansinnigt älskat av vår publik. Vi har utgått från flera målgruppsundersökningar när vi beställde detta program. 

Vi tycker det framgår att det är knasigt att leka med mat och att det inte är så här det går till när man lagar mat på riktigt. För att göra tv betyder att vi även behöver skildra bus, knasigheter eller rent av felaktigheter för att kunna diskutera vad som är rätt och fel. 

Varje episod är bara filmad en gång för att minimera matsvinnet. När vi skrev manus tänkte vi även bort mat som förknippas med lyx och kostar mycket pengar.