Sveriges Television

Kroppshets

Uppdaterad

Foto: SVT

En serie om alla fucking jävla timmar vi lägger på kropp, mat och träning. Och hur vi ska kunna bli nöjda som vi är. Mia Skäringer tittar närmare på sin egen resa med att acceptera sig själv och möter personer som kan ge henne ledtrådar till hur vi kan förändra vår syn på våra kroppar. 

Premiär 20 september i SVT1 och på SVT Play!


Om du behöver råd eller stöd om ätstörningar kontakta:


Vårdguiden telefon 1177

Nationella hjälplinjen telefon 0771-220060


Intervjuer med några experter om ätstörningar:


Yvonne von Hausswolff-Juhlin, Stockholms Centrum för Ätstörningar


Kan det bli värre av att tala om ätstörningar eller kroppshets?

Att vi pratar om den kropps- och hälsohets vi har i samhället idag är väldigt viktigt. Att vi börjar ifrågasätta och se på hur det påverkar oss. När det gäller att prata om ätstörningar så vet vi från forskning att det kan trigga igång ett negativt beteende, men då behöver det också ligga andra svårigheter bakom. Det beror dock på hur vi pratar om det, och vilken typ av bilder vi väljer att visa då vi gör detta.

Är det bara tjejer/kvinnor som drabbas av ätstörningar?

Nej, det är inte bara kvinnor som drabbas av ätstörningar men det är vanligare hos kvinnor än hos män. Ungefär 10 procent av alla de som är drabbade av en ätstörning är män, men det finns troligen också ett större mörkertal hos män än hos kvinnor.

Hur kan jag hjälpa om jag misstänker att något har en ätstörning?

Det är olika från person till person och var i sin sjukdom personen befinner sig. Det man kan göra är att tala om att man är orolig, att man ser att personen i fråga inte ser ut att må bra. Det lönar sig sällan att gå in på detaljer som hur en person äter eller tränar, utan mer rikta in sig på att personen inte ser ut att må bra i ögonen, inte skrattar lika ofta och så. Om personen öppnar sig och berättar, kan man också hjälpa till att ta kontakt med vården.

Är inte ätstörning en fas i livet som går över?

Nej, ätstörning är en allvarlig psykiatrisk sjukdom och något som ska tas på största allvar. Det är farligt att se det som en fas som går över. Då har man en mycket bristande kunskap om vad en ätstörning är.

Går det verkligen att bli botad från ätstörning?

Ja det gör det. De flesta som söker vård för sin ätstörning blir friska.

Är man frisk från en ätstörning när man börjar äta?

Att äta regelbundet utan ångest är ett mål med behandlingen. När en person börjar äta kan ätstörningen bli svårare, då det blir en tuff kamp inuti börjar. Men att bli helt frisk från sin ätstörning innebär att också normalisera tankar och attityder till kropp och mat.

Kan vuxna få en ätstörning eller gäller det bara tonåringar?

Ja vuxna kan också utveckla en ätstörning. Det allra vanligaste är att en ätstörning bryter ut i åldern 13-30 år, men flera personer har sjukdomsdebut över 30 år.

Vad är skillnaden på att bry sig om sitt yttre eller vara sjuk?

Det är två helt olika saker att bry sig om sitt yttre och vara sjuk i en ätstörning. De flesta bryr sig om sitt yttre och hur de ser ut, men för dem som drabbas av en ätstörning tar maten över hela deras liv och gör så att andra saker trängs ut såsom familj, vänner och fritidsintressen. För en person som har en ätstörning handlar det sällan om det yttre, utan mer om ett behov av att ha kontroll på sin tillvaro, depression och ett stort självhat som tar sig destruktiva uttryck.

Kommer en ätstörning snabbt?

Det är olika från person till person, men ofta är det något som smyger sig på och det tar ett tag innan närstående uppmärksammar att något inte är som det ska. Det kan ta ännu längre tid innan den som är drabbad av en ätstörning själv förstår det.

Är det en överdrift att säga att den så kallade kroppshetsen från samhället påverkar oss?

Naturligtvis påverkar den oss alla, mer eller mindre. Våra barn lär sig snabbt att smalt är bra, allt annat är dåligt. Vi människor strävar efter att se ut som idealet säger att vi ska se ut, mer eller mindre medvetet. Kroppshetsen skapar ett missnöje som kan ge oss låg självkänsla, men det behöver inte utveckla en klinisk ätstörning.

Kan man frigöra sig från pressen/kroppshetsen från omvärlden?

Att frigöra sig helt är nog nästintill omöjligt, men man kan prata om hur kroppshetsen ser ut och bli mer medveten om vilka signaler vi får från olika håll i samhället. Vi kan öva på att undvika situationer som får oss att må dåligt, även om det är långt ifrån enkelt.

--------------------------------------------

David Clinton, Kunskapscentrum för ätstörningar, Karolinska Institutet


Hur kan jag hjälpa någon som jag misstänker har en ätstörning? 

Du kan hjälpa någon som du tror har en ätstörning genom att prata och lyssna. Tystnad hjälper en ätstörning att växa. Många som misstänker att någon har en ätstörning kan vara rädda för att prata med personen. De kanske tänker att de inte är experter, det väcker starka känslor, eller man blir rädd för att säga någonting som gör allting värre. Många med ätstörningar känner sig dock mycket ensamma och känner starka känslor av skam. Genom att visa dina egna känslor, prata på ett öppet och icke-dömande sätt, och framförallt lyssna på hur den andre har det kan du ge stöd, motarbeta skamkänslor och hjälpa någon att börja tänka på nya banor. Går det att bli frisk från en ätstörning? Absolut! Men det kan ta tid och alla inblandade kan behöva tålamod. Ibland går det fort med förbättringar av symptom, ibland tar det betydligt längre tid. Men även när ätstörningssymptomen har blivit bättre behöver många personer hjälp med andra psykiska problem, kvarvarande kroppsförakt, hur de hanterar känslor och relationer, och hur de ska våga leva ett liv utan sin ätstörning. Genom att se hela personen, lyssna och ha tålamod är det möjligt att hjälpa någon att bli helt frisk och fri från en ätstörning.

Vem drabbas av ätstörningar? 

Det är inte bara tonårstjejer som drabbas av ätstörningar. Ätstörningar kan även drabba vuxna och medelålders kvinnor samt killar och män. Det går inte heller att se på utsidan vem som har en ätstörning. De flesta som har en ätstörning är inte underviktiga. De är oftast normal- eller överviktiga. 

Kan det bli värre av att tala om ätstörningar eller kroppshets? 

Nej! Det kan kännas svårt att prata om ätstörningar och kroppshets. Men genom att ta samtalet kan du hjälpa bryta ensamhet och känslor av skam och kroppsförakt. Genom att tala om ätstörningar och kroppshets kan du ge någon viktigt stöd och bidra till att ifrågasätta negativa värderingar och normer som bidrar till psykisk ohälsa.


----


Kristina Holmqvist Gattario, forskare i psykologi


Vad är det som formar vår kroppsuppfattning?

Massor av faktorer påverkar hur vi ser på vår kropp. Biologiska faktorer (tex vårt body mass index) spelar roll men framför allt psykologiska faktorer (tex i vilken utsträckning vi jämför oss med andra eller hur vi förhåller oss till ideal) och sociala faktorer (tex hur det pratas om kropp och utseende bland vår familj och våra vänner, och vilka utseendenormer det finns i den kultur vi lever i). Allt detta och mycket mer influerar hur vi ser på vår egen kropp.


Finns det några könsskillnader vad gäller kroppsuppfattning?

Studier brukar visa att flickor och kvinnor upplever mer kroppsmissnöje än pojkar och män, en könsskillnad som verkar uppstå någon gång i 8-10 års ålder. Samtidigt har det idag blivit mer fokus också på pojkar och mäns utseende vilket har tagit sig uttryck i att många upplever kroppsmissnöje, men kanske inte alltid vågar uttrycka det.


Hur kan vi få en mer positiv kroppsuppfattning?

Det är vårt sätt att tänka om kroppen som då behöver förändras, inte kroppen i sig. Det kan handla om att hitta sätt att acceptera den egna kroppen, eller att fokusera på allt fantastiskt som kroppen kan göra istället för hur den ser ut. Vi har också sett att om vi omger oss med människor som får oss att känna oss accepterade kan det bidra till en mer positiv kroppsuppfattning.