Sveriges Television

Spelregler för Public service

Uppdaterad

Presskonferens 1956 om "nådiga luntan". Första året med reguljära tv-sändningar i Sverige.  Foto: SVT                               

I Sverige har vi långtgående press- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten anses så viktigt för demokratin att den regleras i grundlagen. Men medierna följer ändå en rad olika regler. Här kan du läsa om vad som gäller för SVT.

Tanken med public service är att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden. Ett public serviceföretag ska spegla omvärlden ur många olika perspektiv. 

Sverige antog år 1766, som första land i världen, en grundlag som avskaffade statlig censur och gav medborgarna rätt till myndigheternas arkiv. Detta lade sedan grunden för den demokrati vi har idag, med yttrandefrihet, fria medier och en fungerande rättsstat. 

Journalister kan ändå inte publicera vad som helst. Det finns en rad olika regler som medier behöver förhålla sig till. 

I grund och botten handlar det om att se till att den frihet som medierna har fått används på ett ansvarsfullt sätt.

Sändningstillståndet 

Radio och tv som sänds i Sverige lyder under radio- och tv-lagen. Lagen säger bland annat att programverksamheten ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och att det behövs ett särskilt tillstånd för att sända radio och tv, ett så kallat sändningstillstånd, med olika villkor som måste uppfyllas. 

Kraven i sändningstillstånden ser lite olika ut för olika slags mediebolag och för public servicebolagen är de mest långtgående.  

För Public service-medierna SVT, UR och Sveriges Radio gäller krav på opartiskhet, beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående), samt ett förbud mot att sända reklam

Sponsring av program är tillåtet under vissa former (Eurovision Song Contest och sändningar i samband med sportevenemang får sponsras. Ett meddelande om att programmet är sponsrat ska lämnas på lämpligt sätt i början och/eller i slutet av programmet.)  

Dessa regler ovan gäller alltså inte andra bolag (som ex. TV4), även om de också sänder i marknätet. 

Regler som gäller för samtliga bolag som sänder tv i marknätet är krav på saklighet, respekt för privatlivet, att visa hänsyn till mediets genomslagskraft (inte sända sådant som kan verka kränkande etc.), vara varsam vid skildring av våld och pornografi samt inte göra smygreklam, s.k. otillbörligt kommersiellt gynnande. 

Det är Granskningsnämnden som avgör om reglerna i sändningstillståndet följs. Hit kan vem som helst anmäla olika inslag i radio och tv för en prövning. 

Pressetik 

Det finns ytterligare ett regelsystem, som är frivilligt att ansluta sig till. Det är de pressetiska reglerna för press, radio och TV. Det är 17 tumregler till stöd för publicistiska beslut. 

Det huvudsakliga syftet är att skydda enskilda mot publicitetsskador, det vill säga att enskilda och dess anhöriga kränks på ett oförskyllt sätt. Även den som gjort sig skyldig till ett mindre brott omfattas av denna hänsyn eftersom en uthängning oftast inte står i proportion till brottet. 

De pressetiska reglerna handlar om hur man bör se på publiceringar av namn och bild och personlig integritet. 

Om du känner dig personligen kränkt av något som stått i en tidning kan du göra en anmälan till Allmänhetens pressombudsman, PO. För klagomål som gäller radio och tv hänvisas alltså till Granskningsnämnden under Myndigheten för press radio och tv

För att i framtiden kunna undvika att det är två olika instanser som allmänheten ska vända sig till med klagomål, beroende på vilken typ av media det gäller, finns nu ett förslag på att samla dessa under en enda medieombudsman

Yrkesetiska regler

Som journalist och medlem i journalistförbundet är man också skyldig att följa de yrkesetiska reglerna, som är tretton till antalet. 

Så här skriver journalistförbundet: 

En stark journalistisk integritet är avgörande för trovärdigheten. Den som granskar samhället måste också själv kunna tåla att bli granskad. Att journalisten visar hänsyn i arbetet på fältet och i sitt arbete strävar efter att rapportera korrekt är viktigt för allmänhetens förtroende. Tilltron till medierna och dess medarbetare bygger på att yrkesreglerna följs.

Reglerna handlar i korthet om att agera opartiskt, visa hänsyn till de som medverkar och helt enkelt vara ärlig.

Överträdelser av de yrkesetiska reglerna kan anmälas till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. 

Vad säger lagen? 

Den svenska tryckfriheten och yttrandefriheten ger medborgare stor frihet att uttrycka sig i medier. Det finns vissa saker som är olagliga, ex. förtal eller hets mot folkgrupp, men det är ganska ovanligt med fällande domar i sådana fall. 

Justitiekanslern (JK) är ensam åklagare på tryckfrihetens område och det är ovanligt att JK väcker åtal.

För att ett uttalande ska omfattas och således falla inom Justitiekanslerns behörighet krävs att uttalandet har framställts i ett grundlagsskyddat medium. Uttalanden som publicerats på internet omfattas endast i vissa fall. Preskriptionstiderna för tryck- och yttrandefrihetsbrott är i regel också kortare än normalt.

För skrivande journalister gäller ett särskilt skydd som innebär att en ansvarig utgivare, och inte den enskilde journalisten, hålls straffrättsligt ansvarig för det som publicerats. 

Sammanfattning

Medier i Sverige har stor frihet. Men medier har stor genomslagskraft och det är därför viktigt att ta hänsyn till andra människor vid publicering. 

Medier ska ha största möjliga frihet att ägna sig åt sin viktigaste uppgift, att fritt kunna granska makten och samhällslivet och vara en oberoende nyhetsförmedlare. 

Enligt Sveriges regering behöver en fungerande demokrati en mångfald av starka och oberoende medier som förmedlar samhällsinformation, nyheter och granskande journalistik av god kvalitet

Medierna är betydelsefulla för människors möjligheter att debattera samhällsfrågor och delta i samhällets demokratiska processer. Medierna bidrar också genom sin granskande roll till att skydda samhället mot maktmissbruk och korruption.

Läs mer 

Myndigheten för press, radio och TV: sändningstillstånd 

Myndigheten för press, radio och TV: Granskningsnämnden

Justitiekanslern: tryck- och yttrandefrihet 

Journalistförbundet: yrkesetiska regler 

Allmänhetens pressombudsman: Pressetiska regler 

SVT:s årsredovisning 2018

Public serviceutredningen 2018

Regeringens strategi för en stark demokrati 

Vad är demokratiparagrafen?