Sveriges Television

Så arbetar vi med språkets förändring

Uppdaterad

Svenskan förändras hela tiden. Så har det alltid varit, och så kommer det att fortsätta. Andra språk beter sig på samma sätt, och det är inget språkvården vare sig vill eller kan göra något åt.


Världen förändras, och språk i takt med den! Det kan handla om nya ord, vardagligare språk, könsneutrala ord och i viss mån grammatik. 

Under Hansatiden fick vi en stor mängd lånord från lågtyskan. Därefter fick franskan stort inflytande på svenskan, och just nu är det engelskan som bidrar med många nya ord och uttryck. Andra förändringar kan handla om att språket i många sammanhang blir mindre formellt. Det offentliga språket har blivit mindre byråkratiskt, och i SR och SVT hörs ett mer vardagligt, informellt tilltal. Språket har också blivit mer könsneutralt, t.ex. genom att det nya neutrala pronomenet hen. Äldre yrkesbeteckningar som lärarinna, författarinna och skådespelerska fasas ut, och i stället används lärare, författare och skådespelare könsneutralt.  

Stabil grammatik

Den svenska grammatiken är stabil och kommer inte att förändras särskilt mycket, men små glidningar kan vi notera även på det området. T.ex. är det många som inte längre skiljer på var (befintlighet) och vart (riktning). I talspråket har det alltid funnits mycket variation på den här punkten, men nu märks det att distinktionen ibland slopas även i skriftspråket. Det finns också en allt större osäkerhet kring pronomenformerna de och dem, och det är möjligt att talspråksformen dom kommer att ersätta de och dem helt i framtiden – men där är vi inte ännu. 

Attityder till förändring 

I boken Ju (2004) citerar språkvetaren Olle Josephson den amerikanske sociolingvisten William Labov så här: ”Aldrig har någon sagt: Jag gillar verkligen ungdomens sätt att tala i dag; det är så mycket bättre än hur vi pratade när jag växte upp.” Det var bättre förr-argumentet används ofta i språkdebatten, men Josephson menar att det vi egentligen känner är: det var bättre när vi var ungefär 30 år. Han skriver: ”Vid den åldern har de flesta av oss utvecklat ett relativt stabilt språkbruk som vi visserligen ändrar en smula under resten av livet, men som ändå lever inom oss som normalspråket – såvida inte livet och språkvillkoren ändras radikalt. Äldre språkbruk verkar gammaldags, yngre är förfall.” 

Inom public service 

Så hur bör vi inom public service förhålla oss till språkförändring? Vårt mål är att språket i SR, SVT och UR ska vara begripligt, språkriktigt, levande och inkluderande. Det innebär att vi ska använda ett respektfullt språk med ord, uttryck och benämningar som är etablerade i bruket. Vi ska helt enkelt vara i nuet, vilket betyder att vi varken stävjar eller driver på språkutvecklingen, utan försöker vara lyhörda och hitta en balans mellan det traditionella och det nya. 


Språkvården vid SVT, SR och UR (maj 2019) 

 

Läs mer här:

Hur förändras svenskan? 

Varför förändras det svenska språket?

Hur snabbt – eller långsamt – går språkförändringar?

Hur har dialekterna förändrats under det senaste århundradet?

Guide taggad med: så arbetar vi språkvård SVT