Sveriges Television

Så resonerar SVT när det gäller namnpubliceringar, signalement och etnicitet

Uppdaterad

SVT fattar ett om namnpublicering i varje enskilt fall, men det finns en rad principer som vi förhåller oss till när vi tar ett sådant beslut. Det är alltid ansvarig utgivare som ytterst fattar beslut om vi ska namnge exempelvis misstänkta eller dömda brottslingar.


Huvudregeln är att vi inte publicerar namn eller bild på misstänkta eller dömda brottslingar. Detta eftersom det kan påverka livet negativt att väldigt många känner till vad man gjort eller misstänks för, samt att närstående till gärningsmän och misstänkta kan fara illa. Men det finns undantag, exempelvis följande:   

  • Om brottet är särskilt allvarligt och allmänintresset mycket stort  
  • Vid fara för rikets säkerhet eller hot mot demokratin  
  • Om personen som dömts eller på starka grunder misstänks är en offentlig person som en politiker, VD eller annan person i ansvarsposition
  • Om det inte går att berätta vad som hänt på ett begripligt sätt utan att namnge  

Det görs en unik bedömning i varje enskilt fall. En bedömning kan ändras över tid. 

Det faktiska bevisläget har inget med bedömningen att göra utan det är en bedömning av frågans allmänintresse som vägs mot integriteten för den som berörs. 

Det är faktiskt mer sannolikt att det görs en namnpublicering för något som inte är brottsligt. När det är brottsligt, i synnerhet när det gäller sexualbrott, är vi generellt sett väldigt restriktiva.

Här finns en längre text som förklarar hur SVT Nyheter resonerat i samband med Me too-kampanjen 2017. 


Hur går resonemanget när det rör sig om terrorbrott? 
Vid terrorbrott har SVT Nyheter fattat beslutet att namnpublicera de som döms för att ha begått ett terrorbrott. Däremot namnpublicerar vi inte personer som inte begått terroristattacker men som döms för medlemskap eller samröre med terrorstämplad organisation. 


Om namnet finns i en offentlig handling t.ex. i en dom, varför publicerar SVT inte namnen? 
Att en uppgift finns i en offentlig handling innebär inte att den per automatik är något som ska publiceras på SVT. SVT följer de etiska reglerna som föreskriver att vi ska vara restriktiva med att avslöja identiteten både på misstänkta och dömda brottslingar men gör ibland undantag. Ansvariga utgivare gör bedömningar från fall till fall.  


Varför berättar ni inte vilken etnicitet/nationalitet/religion olika personer har? 

Här följer vi de pressetiska reglerna som säger att vi inte ska framhäva någons "etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande”.

Ofta är dessa uppgifter inte relevanta i sammanhanget och då publiceras de inte hos SVT. 

Men bland kan det vara relevant, t.ex. om informationen är nödvändig för att förstå bakgrunden eller uppsåtet till händelsen. Då kan den typen av uppgifter publiceras. Bedömningen görs från fall till fall av ansvarig utgivare.


Varför går SVT inte ut med signalement när polisen går ut med det?
Vårt uppdrag skiljer sig från polisens där vi berättar vad som hänt, men inte blir en aktiv del i eftersökandet av den efterlysta personen. 

Vid ett mycket stort allmänintresse, d.v.s. om en eftersökt person skulle bedömas utgöra en stor direkt och påtaglig fara för allmänheten, kan vi ge ett signalement eller publicera namn och bild. Detta har skett vid ett fåtal tillfällen, då har det ofta varit personer beväpnade med skjutvapen och på flykt i direkt anslutning till att ha utövat dödligt våld.

Anledningarna till detta är flera. Vi publicerar oftast inte namn eller bild på personer som är misstänkta eller skyldiga till brott. Undantag för de fall som nämns ovan, t ex personer i maktposition. 

Polisen har däremot ett helt annat uppdrag för sin verksamhet (att gripa brottslingar) och lyder inte under det pressetiska regelsystemet. 


Läs mer 

om hur SVT Nyheter arbetar

Etiska riktlinjer och regler, sändningstillstånd, som SVT följer